torsdag 29 augusti 2013

Förslöv = kärlek!



Ja, då har vi gjort ett besök till i Förslöv. Sist var det begravningen och denna gång skulle vi ses i mormors lägenhet för att välja ut minnessaker och så hade mormor gjort ett tilläggstestamente som skulle läsas upp. 

Så fort jag kommer in i Förslöv så överväldigas jag av en massa känslor. Bara varma känslor som sköljer över mig. I Förslöv känner jag ro och trygghet, och Förslöv för mig är bara värme och kärlek. Alla människor där utstrålar värme och kärlek. både dem jag känner och inte känner. Jag har så många fina minnen därifrån och Förslöv har betytt enormt mycket för mig under min uppväxt. Och jag är väldigt tacksam att min mamma gett mig möjligheten till detta. Jag skulle inte alls bli förvånad om jag en dag flyttar dit, tror inte jag kan må bättre någon annanstans. För er som inte vet vart Förslöv ligger så ligger det mellan Ängelholm och Båstad, en riktigt liten idyll.


Underbara Förslöv!
Det är ju en väldigt tråkig omständighet som gjort att jag besökt Förslöv 2 gånger inom så kort tid. Men trots mycket tårar och sorg för dessa besök är det väldigt roligt att träffa mina släktingar, och det känns skönt att vi alla delar samma sorg på samma plats. 


Morbror Göran med fru Inga-Lill och min kusin Lars ena dotter Jennifer.
Kusin Lars, Leif hann jag inte få med på bild för han skulle tillbaka till jobb.
Lars fina döttrar.
Lars och hans fru Anneli
Vi kollar gamla foton
Full fart på Savanna som vanligt!


 Mormor hade en massa foton på oss som jag självfallet ville ha

Jag och vår vovve Grizzly
Jag
Mormor och morfar i mitten
Colin och Kevin
Frank och jag
busungarna igen :o)
tuffa jag *haha*
Och jag igen med lite mindre antal tänder :o)
Det var ganska så jobbigt att vara hos mormor utan mormor, och jag kände mig ganska frånvarande. Jag är så vansinnigt trött dessutom för tillfället så det var ganska så tungt. Men trots detta försökte jag ändå insupa alla dofter, känslor och intryck för att inpränta i mitt inre så jag kan bära det med mig för resten av livet. Alla minnena har jag ju redan.

Testamentet lästes upp och alla mottog det som mormor valt ut till oss, därefter valde vi lite foton, nån prydnadssak, jag tog även en trestegspall som jag alltid satt på hos mormor, och sen även Colin. Men det som jag så helst av allt ville ha som kändes allra viktigast för mig var en särskild tavla...
Mormor hade en tavla som kom att betyda väldigt mycket för mig, det visste jag ju inte när jag var väldigt liten...men efter hand jag blev större så förstod jag. För när jag fick veta att vi skulle komma upp och se om vi ville ha nån minnessak, så var det denna tavla som jag direkt kom att tänka på. Mormor sa alltid att det var jag, och om hon saknade mig så tittade hon på tavlan och blev glad igen. Och jag vet att vi har haft många samtal gällande tavlan. Tavlan har funnits med så långt tillbaka som jag kan minnas, så på något sätt har det blivit en symbol för min och mormors relation...iallafall för mig och speciellt nu när hon är borta :(


Nu står tavlan här hemma och det känns lite overkligt, helst skulle jag ju vilja att den satt kvar hos mormor, med mormor. Men tyvärr är det inte så och jag är så glad och tacksam till min morbror Göran att jag fick den. Saker kan ju aldrig ersätta en människa, men på något sätt känns det som att jag fick en liten del av mormor med mig hem. Och nu när jag tittar på tavlan tänker jag inte på mig längre, nu tänker jag på min fina mormor.


Egentligen skulle jag kunna välja massor av saker, bara för att det var mormors. Allt som varit mormors betyder ju något, och bara tanken på att kanske andra okända ska ha dem gör ont i hjärtat. Samtidigt kan man inte samla på sig hur mycket som helst, och det är ju bara bra om det kommer till nytta. Dessutom är det ju bara materiella ting, men när sorgen är så stor och det värker i hjärtat så känns det skönt att kunna titta på tavlan, ha på sig mormors gamla klocka, sitta på pallen en liten stund och sätta en blomma i mormors gamla vas. En liten tröst i all sorg, och lite närmare mormor just då. Sorgetid helt enkelt.

 
Det var som sagt jättekul att träffa mina släktingar, vi träffs ju inte så ofta tyvärr. Och mormor blev ju en länk mellan oss alla när hon levde, men jag tror faktiskt hon kommer fortsätta vara det trots sin bortgång...om inte ännu mer t o m. Jag hoppas bara hon kan se oss och vara delaktig ändå. Vi pratade om en kommande kusinträff till våren och det ser jag verkligen fram emot. Och kanske hon sitter där då i form av en fågel och kvittrar för oss, vem vet.


~ älskade mormor ~

tisdag 27 augusti 2013

Det kom ett paket...

Blev väckt idag av blomsterleverans, eller rättare sagt en leverans med träd som jag beställt :) Har även beställt Ligusterplantor men dem vilar nu så dem skickas först 1 oktober. Vi har ju sån rälig häck runt hel huset, hagtornshäck. Full av taggar, otät och inte vintergrön. Så nu har vi börjat med framsidan och ska dra upp allt och ska sätta ny häck. Det är ett riktigt stort och slitsamt arbete, rötterna är riktigt grova och väldigt långa. Ska bli så skönt med ny häck! Och när framsidan är klar tar vi sidosträckan som är 50m, som tur är så finns där lite mur och lite rabatt så hela stäckan har inte häck.

Kände iallafall att vi behöver lite färg i trädgården, alltså året runt färg. Så det blev i form av mörkröda träd, vackert! Kan se framför mig när de växt upp och exploderar mörkrött bland allt det gröna :)


Jag har nog inte berättat att det var fel på vår soffa som vi köpte förra året. Eller det var egentligen inte fel på själva soffan, utan ena kudden var rent för liten och en annan för stor och fel  i proportionerna. Så i söndags fick Frank åka iväg till XXXLutz och hämta en lastbil och en lånesoffa, hem och lämna av soffan och ta med halva vår tillbaka. Egentligen riktigt riktigt dåligt att inte Lutz kommer och hämtar den själv när det är dem som gjort fel. Iallafall så ser det ut såhär hos oss nu. Vi kunde fått en hel soffa om vi ville, men vart skulle vi då har vår egen. Så vi tog bara en liten för att täcka den del som vi nu saknar. Ser lite roligt ut, men förhoppningsvis ska vi inte ha det så så länge.

Tyvärr är det så att vi kommer få dra upp hela storarumsgolvet oxå, åh så jobbigt. Vi köpte ju golvet på IKEA, men det är riktigt dålig kvalitet. Alla skarvarna har lyft sig och det är ingen slitagesak. Vi går ju inte på själva golvet så mycket och vi har ju bara haft det i 9mån och Gucci får inte ens vara där. Frank har lagt många golv under alla år i sitt yrke, och han säger att han aldrig varit med om dess like. Så himla tråkigt när det är sådana stora arbeten. Och det blir väl samma där tyvärr som med XXXLutz, vi får göra allt själv. Dåligt!

Nä, nu ska vi äta lite. Sen ska vi göra oss iordning och åk till mormors lägenhet :( 
Ha en fin dag allihop!

Kram



Grannfest!

Ska man inte bli pigg av penicillin? För jag känner mig helt utslagen :( Ok, det har varit väldigt mycket på sista tiden. Bortgången av min mormor och hennes begravningen är klart det som har tagit allra hårdast på mig. Och det är inte över än, imorgon ska jag åka dit till mormors lägenhet och det kommer bli tufft. Sen har jag varit hos tandläkaren nu flera veckor i sträck, och jag har vansinnig tandläkarskräck så det har klart oxå tagit sitt. Tycker det är allmänt kaotiskt runt mig nu, har det ganska jobbigt. :( 

Som tur är så händer det lite kul oxå, men kul eller inte så tar allt på energinivån. I lördags var vi iallafall på grannträff, varje år träffas vi och har riktigt trevligt tillsammans. :)


Först började vi med brännboll kl 14, därefter gick var och en hem till sitt, fräschade till sig och hämtade den mat de skulle äta på kvällen. Därefter möttes vi upp hos en av grannarna som hade fixat med tält och sittplatser, och bjöd på bål med tilltugg när vi kom.

Här grillar barnen marshmallows *mums* och det var väldigt uppskattatav barnen (och vissa vuxna :) med för dn delen)!

Lite lekar måste självfallet vara med :)

Här zickzackas det mellan öppna flaskor :) Men de togs bort när ögonbindlarna åkt på utan de tävlandes vetande.

Finaste sonen med flickvännen

Kvällen faller på och alla njuter av varandras sällskap



En riktigt riktigt trevlig kväll allt som allt. Trots detta fick jag lämna ganska tidigt, hade ju Savanna med. Frank spelade så han var inte med denna gång, men annars var hela familjen inklusive flickvännerna med. Vi har många nyinflyttade som jag aldrig ens sett, så det var kul att prata lite med dem. Tyvärrr så var där oxå många som avstod, vilket var väldigt tråkigt. Läste att den ena ganska nya grannen inte ville komma p g a att hon inte gillar påtvingade tillställningar och att hon väljer sitt umgänge själv. Självklart ska man göra det och detta är ju absolut ingen påtvingad tillställning, den är ju helt frivillig. Men man kan ju tycka att folk skulle själv vilja träffa sina grannar och skapa en god stämning. En stämning där vi alla hjälper varandra när något händer eller man ser något ovanligt. God stämning så man iaf kan hälsa när man ses på vägen. God stämning så man kan låna något när man inte kan ta sig ut, eller ta in varandras post. Såna saker tycker jag att man kan göra för varandra när man är grannar. Man behöver ju inte umgås annars för det, och det kanske t o m visar sig att det finns människor man gillar där och som man kanske t o m skulle vilja umgås med...det är väl så alla nya bekantskaper blir till? För att så småningom kanske till växa till något mer :) Men det är klart, går man in med inställningen att så fort man har med grannar att göra så ska man hamna i grannfejden..så kn det ju bara gå på ett håll :(

Vi andra hade iallafall väldigt trevlig och nästa träff blir gåfesten i November, då går man runt till varandra och äter, några har lagat förrätt, några, huvudrätter och några efterrätter :) Får se om vi kan gå då, men det är en riktigt trevlig grej.

Nä, nu e det tid för bingen...tung dag imorgon. Sköt om er och natti!

Kram

fredag 23 augusti 2013

Godmorgon!

Eller kanske God förmiddag kanske passar bättre :) Men när jag började med inlägget så var det fortfarande god morgon! Hoppas ni mår bra!

 
Så här ser mitt morgonkaffe ut nu och har gjort ett tag. Min älskade kaffemaskin gick isönder och är inlämnad på lagning. Dem ringde igår och berättade vad det skulle kosta att laga den, och det var jättedyrt, så nu vet vi inte om vi ska laga den eller köpa en ny. Så det får bli Nescafe ett tag till tror jag, bättre än inget iallafall.

För tillfället är både jag och Frank hos tandläkaren varje vecka. Jag har redat dragit ut en visdomstand som var kaputt, och nu har jag en halv tand som jag också få utdragen. Istället ska jag få en brygga för jag slipper gå omkring med en glugg, tycker det ser så tradigt ut. Jag bet av den på Burger King, bet i nån broskbit typ. Men jag hade inget besvär av det och har vansinnig tandläkarskräck så jag väntade lääänge innan jag bokade en tid, så nu går den tyvärr inte att rädda. Hade jag gått meddetsamma hade det förmodligen gått att fixa, så dumt av mig. I nuläget har jag egentligen inte ont i själva tanden, men det ömmar i tandköttet ovanför. Så min tandläkare tyckte att jag ska gå på en penicillinkur först fall i fall jag fått en inflammation, annars kommer inte bedövningen att ta ordentligt och då kommer det kanske att göra väldigt ont när jag drar ut den. Så det tackar jag absolut ja till, det händer bara inte att jag ska sitta där och ha ont...nej nej nej! *ryser*


Vi får se vad dagen har att erbjuda idag, kan inte riktigt bestämma mig :) Jag behöver städa inne, byta sängkläder, sortera recept, tvätta, trädgårdsarbete, sy lapptäcken, behöver handla vadd och tyger till lapptäckena, festivalbesök kanske...hmmm, får se vad det blir :) Ha en fin dag allesammans!

Kram




torsdag 22 augusti 2013

Malmöfestivalhäng

Ja, det blev lite mingel i festivalyran igår. Jag, savanna och Colins flickvän Eva-Lina körde ner en sväng för att insupa den mysiga atmosfären och dofter av mat från alla länders hörn tills näshåren nästan krullade sig. Savanna fick den obligatoriska ballongen och så fick hon Amerikansk glass som var så hög att man suckade till av förundran. Överallt hördes musik från olika gengrer och världsdelar och man var bara tvungen att stanna till hos varje för att njuta en liten stund. Och självklart var dansbanan ett måste denna härliga kväll. Drifters stod på scen och gjorde ett fantastiskt jobb, och deras sångerska Erica lyfter verkligen bandet med sin vackra stämma. Sen promenerade vi genom festivalområdet bort till mattorget för att välja något gott. Jag är ju lite begränsad med mina mattallergier men hittade till slut något, en gryta av något slag hos Jan Hedhs stånd, ingen höjdare alls tyvärr. Nu får vi se om det blir nån met festival för mig detta året, bara imorgon kvar ju.

Nu har jag precis knaprat i mig mina 2 pencillin tabletter, berättar mer imorgon, och nu har kl blivit alldeles för mycket...som vanligt. Men natti natti så hörs vi imorgon. Kram

Drifters på scen!


onsdag 21 augusti 2013

Galet trött!

Jisses, vad trött jag är. Skulle kunna sova ett helt dygn utan problem :(





Sorg tar verkligen på krafterna. Man går och funderar och grubblar nästan hela tiden, försöker dock att det inte ska ta så mycket kraft av mig för Savannas skull, men det är inte så lätt. När jag har bekymmer eller är ledsen så bryts min kropp ner totalt, alltså mer än vanligt. Så jag får ännu mer värk och blir vansinnigt trött. Sen spelade vi igår, jättekul såklart :) Men kraften var inte detsamma och man känner sig ledsen inombords , vissa låtar blir svårare att sjunga så man anstränger sig verkligen för att inte tänka på texten så mycket. Men det gick bra trots sorg och lite skröplig i halsen. Vi hade fantastiskt väder och inomhus var det väldans varmt, för varmt faktiskt, luften stod helt stilla. Så i andra passet efter pausen var vi ganska så möra allihop :o) Och idag känns det i kropp och huvud i form av värk och gaaaalen trötthet! Visste ni förresten att vi nu heter RemlenZ när vi spelar på 3 personer istället för 5? Nu vet ni iallafall :) Hemsida är inte klart, men besök oss gärna på vår sida på Facebook: https://www.facebook.com/RemlenZ

Laddar för en svalkande dusch nu och sen lite festivalhäng, har inte varit där alls än. Har ni varit där? Kanske ätit något gott som ni kan tipsa om? Nä, måste ta mig i kragen nu innan jag däckar *haha* Ha en fortsatt fin dag!

Kram

måndag 19 augusti 2013

Sen lunch...

...som blev middag. En mix av rödbetor, lax, rödlök, rostade frön och smörsås. Yummi! Så kan det bli ibland när man har miljontals andra saker också att göra. :)

Passa på att äta rödbetorna nu för nu är dem som godast. Bara koka dem och äta med smör som smälter på och salt är en riktig njutning.

Ha en fortsatt fin måndag!

Kram

söndag 18 augusti 2013

25 meter presentpapper!

 Klicka på länken o läs om det lilla missödet :o)
http://nina-hansson.blogspot.se/2013/04/nu.html

Så lite som kan göra en glad ibland!

Titta vad jag hittade häromdagen :))

lördag 17 augusti 2013

Älskade mormor, du kommer alltid finnas i mitt hjärta!

Min älskade mormor har somnat in och igår var det begravning. Det var en jättevacker begravning, fylld av både glädje och sorg. Glädje för att man fått gåvan att ha henne i vårt liv, alla av olika anledningar. Men sorg för att vi aldrig mer ska få träffa henne, prata med henne eller krama henne. Glädje för att hon gav oss så mycket när hon levde, men sorg för att vi inte längre kan få visa henne hur betydelsefull hon var. Glädje för att nu har hon frid och slipper ha ont, men sorg för att vi inte kunde göra henne frisk när hon var hos oss. Glädje för att vi kunde ge henne ett vackert avsked, men sorg för att vi egentligen inte ville ta farväl redan. Glädje för att vi var så många som kände samma sak och att alla var där bara för mormors skull, men sorg för att livet känns så orättvist ibland.

2-3 veckor innan hon gick bort pratade jag med henne i tel och mina sista ord till henne var -Jag älskar dig! Det känns skönt att jag fick chans att berätta hur viktig hon är för mig trots att vi inte sågs så ofta nu på slutet. När hon var sjuk frågade jag henne flera gånger om hon orkade med besök, men det gjorde hon inte...igår fick jag veta något som jag själv misstänkt, hon ville inte att jag skulle se henne så sjuk. Hon tänkte på alla in i det sista och ville inte oroa oss.


Prästen talade om mormor så fint och hon berättade bl a om mormors ömhet för alla småfåglar, hur viktigt det var för mormor att alltid mata dem...och då klickade det i mitt hjärta och jag blev helt varm. När jag var liten så sa min mormor alltid att fåglarna som satt utanför hennes fönster var människor i hennes närhet som hade gått bort. Hennes mamma (min gamlamormor) somnade in när jag var liten och även hennes man (min morfar), och dem satt utanför fönstret efteråt i form av fåglar. Hon brukade prata med dem och mata dem och ibland njöt hon bara av deras närhet. Utan att egentligen vetat varför (förutom att jag är djurvän) har jag också alltid värnat om våra småfåglar. Varje vinter hänger jag ut mat till dem (ja, även resten av året) och det har alltid känts viktigt för mig...nu vet jag varför :o)

lånad av http://www.bjorn-lieden.se/blog/?m=201010

Efter själva begravningen blev det fika i församlingshuset och lite tid för eftertanke och återförening. Det var många i släkten man inte träffat på väldigt länge, människor som spelat stor roll för mig i min barndom. Det var jättekul att träffa alla, lite tråkiga omständigheter dock. Mormor var knutpunkten för många av oss och jag är rädd nu när hon är borta att kontakten ska bli ännu mindre, jag önskar istället att den skulle bli större. Kanske kan vi ändra på detta? Hoppas det.

Min morbror och hans fru hade skött allt inför begravningen, det är mycket att tänka på och dem bor ju nära. Jag bor ju 10 mil ifrån, min mamma likaså och min syster i Danmark. Men allt var jättefint ordnat och det fanns jättevackra blommor från alla. Begravningar är väldigt jobbiga och är det någon närstående är det ännu jobbigare. Det har tagit mycket kraft och idag är jag helt slut och har jätteont i min kropp. Det är mycket tankar och minnen som snurrar runt i huvudet, känns nästan som man själv är i nån slags bubbla...en sorgebubbla. I den finns jag och även mormor finns nära mig, hela min barndom dras upp, massor av minnen, dofter och känslor. Det är väl det som kallas för sorgearbete. Sorg är viktig, den måste få ta plats och den måste få ta tid. Och egentligen försvinner den aldrig, den blir bara mindre markant. 

Älskade mormor, du är saknad och älskad. Vila i frid!