lördag 26 oktober 2013

När man inte är riktigt nöjd!

Ja, jag jobbar på med mina fjärrkontrollsugglor. Får rita ett eget mönster och provar mig själv. Den första blev jag inte alls nöjd med, men nu vet jag vad jag ska ändra på och är ett steg närmre det slutliga mönstret. :o) Men Savanna gillar den jättemycket, kanske dem ledsna ögonen som tilltalar :o)

Det här är faktiskt en riktigt smart idé, lite trevligare fjärkontrollsförvaring än bara liggandes på bordet. Min väninna skickade bilder till mig, aldrig sett sådana innan. Men tänk och ha en sådan liten krabat på soffkanten, både smart och kul idé. Men jag jobbar vidare på den tills jag blir nöjd, sen är det bara att beställa på. Bra present/julklapp till dem som redan har allt, eller hur!

Tiden springer fortfarande iväg och jag jobbar hårt på att hinna med allt. Häckplantorna kom igår och ska planteras imorgon, likaså har mina fina vallmo kommit och ska få någon hederplats i trädgården. Får bli en trädgårdsdag snart och fixa det sista inför vintern.

Ajax är i detta nummer av Får jag lov, kul! Det är bara lite kort om vårt jubileum vi hade i somras. Killarna är jättebra på bilden men tycker jag ser hemsk ut :o( Men dem säger ju att all reklam är bra reklam *hahahahaha*



Numret finns ute i handeln nu, finns i välsorterade affärer.

På tal om foto så är det tid för nya foton till orkester, foton till affischer, kort och skivomslag. Vi ska ta nya på måndag, så morgondagen går åt att rota bland kläder och plocka fram snygga passande outfits. Killarna är redan klara, dem har det så himla bra...och lätt ;o)

Tog fatt i lite skovård häromdagen, tid att impregnera alla skor nu inför vintern.


Köpte en ny miljövänlig variant som passar till alla skor, både skinn och syntet. Är man rädd om sina skor ska man absolut impregnera, man förlänger livslängden avsevärt och hålls snygga under tiden. Ska ta fatt i Savannas oxå, ett måste för en liten tjej som absolut måste trampa i allt blött och geggigt. Ser ni stövlarna? Såååå snygga, och supersköna. Känns inte ens som man har skor på sig. Älskar dem till tusen!!!

Äntligen fixat mina mormors klocka. Hon hade alltid den på sig, kan inte minnas att jag någonsin sett henne med någon annan faktiskt. När vi var i mormors lägenhet för att välja minnessaker blev jag så glad när jag såg hennes klocka, ville absolut ha den. På urbakgrunden ser man att det kommit vatten så jag visste inte om den var vattenskadad eller om det bara var batteriet, oavsett så ville jag ha den som ett minne. Men igår var jag på Ur & Penn för att kolla om den skulle fungera med nya batteri, och till min stora glädje gjorde den det. Så nu kan jag ha den på mig varje dag och alltid ha min mormor nära, älskade mormor.

Tänker på henne varenda dag och saknar henne, kan inte riktigt förstå att hon inte finns mer. :o( Den enda tröst jag har är att hon slipper lida mer, men visst känns det orättvist på många sätt. Men så är det väl, det känns aldrig rättvist att någon ska somna in... och ju mer älskad desto ondare gör det.



Just nu är det ganska tufft här hemma. Savanna är otroligt jobbig. Visst att barn har sin självständighetsutveckling (även kallad trots) men med Savanna är det mycket mer. Emellanåt är jag så förtvivlad och uppgiven att jag bara gråter. Hon slåss väldigt mycket, trots att man säger till gång på gång så fortsätter hon. Hon kan stå och spotta när man försöker prata med henne. Hon kastar saker med avsikten att träffa folk och hon slutar inte hur mycket man än säger till. :o( Ovanpå så har hon alla andra typiska "trotsbeteende" att inte lyda, sätta sig emot, inte veta vad hon vill, skrika så fort hon inte får som hon vill m.m. Någon brist på uppmärksamhet är det iallafall inte, snarare tvärtom isf. Jag vet ju att det går över och att det är en period, och det försöker jag tänka hela tiden. Men detta tillsammans är så fruktansvärt frustrerande och tar enormt med kraft från mig. Känner mig ganska uppgiven för tillfället :o( Någon som har eller har haft samma problem?

syskonen leker
Emma och Kevin letar fortfarande lägenhet och nu är det ganska stressigt, om 1,5 månader kommer bebben. Vet ni någon, 1:a hand eller 2:a spelar ingen roll, snälla höra av er.

Ja, det händer en massa här heeela tiden. Jag vet att allting kommer på plats så småningom, men emellanåt känns de ganska tungrott. :o( Ska iväg en sväng nu på lite ärenden, skönt och komma ut lite. Önskar er alla en riktigt skön och fin helg, glöm nu inte ställa tillbaka klockan.

Kram


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar